Fyller på och bildar kö
på Le Mond under stockholmsdistansen i somras
Vi cyklister är ena fikaconnoisseurer. Få subkulturer bidrar till fikaställenas tillväxt som cyklisterna. Subkulturen cykelbloggarna är förmodligen värst av allt. Vi cykelfikar oss fördärvade och bloggar gärna och ofta om fiken och de gudomliga bakverken som radas upp framför våra svettsaltiga cyklistnunor så fort vi öppnar dörren.
Men hur ska ett bra cykelfik vara? Så här tänker jag mig ett perfekt cykelfik:
☕ Luftigt med gott om sakytor. Vi cyklisterna gillar att bre ut oss. Dessutom finns det ju alltid saker att ta av – handskarna, yllekragarna, vindsjackorna. Bordsytorna dignar av alla bakverk och våra sportmaterial så som cykeldatorer, glasögon och kartor.
☕ Nischat. Helt enkelt för att det ska vara lite småspännande i sig att cykla förbi just detta fiket. Det kan vara känt för sitt gudomliga bröd – som Köpings Stenugnsbageri, för sitt tema – som hästfolksfiket Markan i Strömsholm, för sitt natursköna läge, för att vara ett äkta cykelfik – som Le Mond på Söder i Stockholm, eller för något annat minnesvärt.
☕ Reko. Att cykla sig och naturen frisk för att sedan trycka i sig säg, palmolja känns ju bara helfel. Det behöver inte vara extremtsuperdupereko på allt. Men hembak själva med rapsolja och vanlig svennevetemjöl i alla fall. Man vill ju liksom leva lite som man lär.
☕ Gott. Hellre enkelt och sparsamt men gott än flott och intetsmakande. En självklarhet – men också en konst.
☕ Prisvärt. Jag vill helst inte att någon person ever avstår att åka med i min cykelgrupp (leder ibland fikacykling sommartid) för att den inte har råd med det gemensamma fikat. Hur lyxigt och “cykligt” stället än är. Cykelsporten är segregerad redan som den är. Samtidigt kan jag också förstå fikaägarna – det är knappast billigt med hyrorna, profileringen o d utgifterna, särskilt i de större städerna. Men 39 spänn för en kopp vanligt kaffe? Ta mig härifrån eller erbjud ett billigare alternativ.
☕ Cyklistvänligt. Som cyklist ska man känna sig sedd och välkommen. Fotbollssändningen ska stängas av till förmån för belgiska crossloppen… Nädå. Men alltså, man ska inte känna sig som ett ufo bara för att man inte har finkostymen på. Det ska finnas ett bra cykelställ så man har bra uppsikt över cyklarna inifrån. Eller en inneyta för att förvara sin dyrgrip. Man ska välkomnas även efter en skitig runda. Det ska till och med finnas en lånegolvpump. Kostar pyttelite för caféägaren – men vilken service för oss pedalfolket!
☕ Med gott om – eller i alla fall minst två – toaletter. För den smidiga och eleganta tömningens och påfyllningens skull. Och för att de övriga cafégästerna inte ska börja hata oss för den stadiga och sorliga köbildningen.
Vad säger ni då, hur vill ni ha ert perfekta cykelfik? Har ni en favorit hemma i Sverige eller utomlands? Tipsa mig!
9 kommentarer
Vi har många bra caféer häromkring men när jag tänker till är det inte alltid så cykevänliga. tex lämna cykeln på framsidan och gå in känns ju inte alltid helt ok…
Bra punkter!, du glömde en sak: Coca Cola måste kunna inhandlas, annars vänder jag i dörren.
Markan är bra, men dyyyyrt!
Stenungsbageriet, ingen cola
Herregud hur kan man INTE ha Cola? ;)
Cyklister med o utan motor är nog rätt lika när det gäller både val av väg o fikaställen, Markan är bara ett exempel. För att en knutte ska känna sej hemma så ska det finnas rejäla mackor åxå. T ex “Knuttemackan”, alias köttbullemacka m rödbetssallad. Toa är så att säga skitviktig, o plats för div utrustning, ibland t o m blöt sådan.
Bra sagt!
Le Mond är helt klart min största favorit. Cykelplats, bra kaffe, goda bullar och trevlig personal och folk där. Känns som lite som hemma.
Hemtrevligt är prio 1 tycker jag, Vivels i Hammarby Sjöstad här i Stockholm är lite så, enkelt men alltid trevlig personal och man känner sig välkommen, det är dessutom billigt och gott.
Älskar Le Mond! Trots deras priser ;)
[…] aka cykelkatten gjorde en lista för bra cykelcaféer. Vad kännetecknar ett bra cykelcafé för […]
[…] Fika är en självklar del av cykelkulturen. Men det kostar ju så mycket att fika! Speciellt när det cyklas flera gånger i veckan och det bara poppar upp urtjusiga ekorekosurdegscaféer där priset för ett litet fika kan motsvara en lunch på stan och gänget vill förstås dit för det är så ju så hippt. Hippt och hippt – har man inte råd så är det mest hemskt. Där är sitsen knepig men mitt tips är att redan från början försöka rikta in sällskapet till ett billigare fik eller rentav dela på sällskapet. Det är faktiskt inget fel i att vissa hänger på det ”hippa” fiket medan andra tar sig en klassisk kopp bryggkaffe och en liten bulle på gammelfiket på andra sidan gatan. Är vädret fint går det alldeles utmärkt att ta med sig hemifrån, eller handla lite picknick på närmaste Coop (de flesta butiker har dessutom kaffeautomater nuförtiden) och kalasa sedan en stund i gräset. […]